SD och yttrandefrihet.

Det är roligt det där med demokrati och yttrandefrihet. I alla fall om man ser på de två ur en sverigedemokrats synvinkel, då det uppenbarligen är något endast reserverat för dem själva.

Vi har ju tex Björn Pålsson, förtroendevald SD:are i landskrona som skickar hotbrev till Republikanska Föreningen, där han förolämpar republikanernas familjer och där han försäkrar att han är beredd för att verka för föreningens avskaffande. Har vi inte föreningsfrihet i sverige, björn lille?

Vi har SD:are och sympatisörer som dragit igång förtals- och hatkampanjer gentemot den journalist som wallraffat SDU. Hon utmålas som kriminell, statligt utsänd spion, prostituerad, och allt möjligt trams. Är detta talande för Sverigedemokraternas syn på grävande journalistik?

Ser man på många SD:ares retorik så är det överhuvudtaget inte ok att ens politiskt motarbeta SD. De har antagit en sådan enorm offerroll att ens att agitera mot dem är att vara odemokrat, vilket förvisso är förståligt med tanke på att de ser sig själv som det enda demokratiska partiet…

Med tanke på allt detta vurmande för yttrandefriheten är det lustigt att partiet inte vill tillåta moskéer, det är också lustigt att när de idoga SD-internetkrigarna inte tillåts obegränsat utrymme att tex kommentera på bloggar så skriks det hej vilt om politisk censur och fascism, medan man på en av de mer populära SD-bloggarna kan se följande:

(Alex kommentar är alltså utsatt för politisk censur av allas vår favoritfascist och antidemokrat Dragan)

Det är egentligen inte så förvånande. Att leva som man lär kräver ett visst mått av självreflektion, och om något saknas hos Sverigedemokraterna och deras anhängare så är det självreflektion.

//C Byrån för samhällsdebatt och politisk agitation, Camp Kent.

MUF Bohuslän.

På tal om moderata ungdomsförbundet i Bohuslän (på tal om ingenting alltså)

Letade efter deras hemsida (som ligger nere) och hittade istället en lustig notis på Sveriges Radio. Uppenbarligen finns det alltså ett beslut inom MUF Bohuslän att de ska verka för att avskaffa lagen om hets mot folkgrupp (!). Den något fattiga förklaringen som ges på SR.se är ”att lagen ser till grupper istället för att ta vara på individens aspekter.” Ok, jag tror inte att MUF är ensamma om detta, men deras dogmatiska förhållningssätt börjar bli en smula löjligt. Hur i hela fridens namn motiverades detta beslut? Är de så anti-kollektivistiska att de inte ens kan erkänna att det finns olika folkgrupper? Vill de avskaffa lagen om hets mot folkgrupp och istället hårdköra på lagarna mot förtal och förolämpningar? Ser de överhuvudtaget någon koppling mellan HMFG och hatbrott? Lustiga typer de där.

Det blir knappast bättre av dagens debattartikel i Bohusläningen där ordföranden för MUF Uddevalla, tillika ledamot för MUF Bohuslän, argumenterar för en utförsäljning av Apoteket med följande argument:

”Varför skall en viss bransch inte innehålla någon konkurrens kan man fråga sig, och svaren är få och dåliga”

och

”Faktum är att de enda länderna i världen som fortfarande har ett apoteksmonopol är de kommunistiska diktaturerna Kuba och Nordkorea, en sanning som känns ytterst osmaklig!”

samt

”Det är löjligt och omodernt att skydda receptfritt läkemedel till varje pris”

Tja, vad sägs om minskad tillgänglighet (där det inte är lönsamt att driva apotek), prisökningar (tillgång och efterfrågan), försämrad kvalitet på servicen (minskade krav på de privatanställda) etc? Att förespråka sånt pga nån sjuk ”allt ska konkurrenssättas”-ideologi, DET är det ytterst osmakliga. Faktum är att samtidigt som man hyllar den fria marknaden så går alliansen ut och förklarar att man faktiskt ska reglera apoteket såpass mycket även i fortsättningen att saker och ting inte kommer gå totalt åt skogen. Snacka om att underkänna sin egen politik.”

Men vad ska man förvänta sig av ett ungdomsförbund som ser spritfester, modebloggande och att dela ut toblerone som höjden av politisk aktivism?

Kufar.

//C Byrån för politisk agitation och samhällsdebatt, Camp Kent.